Om Meg

Hej!

Jag är glad att du hittat till min hemsida. Här nedan hittar du en liten presentation av mig själv.

Jag har

  • tillsammans med dåvarande sambo under sex år drivit Borg Ridcenter i Vimmerby, där tyngdpunkten låg på god kommunikation.
  • i över 25 år haft uppdrag som frilansjournalist och fotograf bland annat inom hästsporten, t ex Ridsport och Hästen.
  • fött upp och importerat hästar.
  • tagit många placeringar i medelsvår dressyr, utbildat två hästar till svår dressyr samt tävlat till och med Int I.
  • tävlat terrängritt och hoppning t.o.m. Lätt A, gjort uppvisningar i tandemritt samt kört en- och tvåspann.
  • tränat för Tinne Wilhelmsson, Lars Andersson och senast ett flertal år för Liane Wachtmeister, SM-vinnare, landslagsryttare och elev till Kyra Kyrklund.
  • auktorisation som C-tränare i dressyr, är utbildad studiecirkelledare.
  • varit ordförande i ett expansivt skede av nuvarande Vallentuna Ridklubb.
  • ett stort intresse för psykologi och kontakt/kommunikation mellan djur och människor.
  • sedan 2001 deltagit i projektet Horseinmind – mental träning för ryttare. Jag är öppen även för andra synsätt och har därför deltagit i kurser som barockridning för Bent Branderup, klassisk dressyr för Craig Stevens och ledarskap för John Moore.
  • haft uppfödning av Norwichterrier sedan 1971 och visat fram ett femtontal utställningschampions.

Vanliga kommentarer från mina elever:

  • undervisar väldigt pedagogiskt
  • förklarar levande
  • anpassar träningen efter varje ryttares nivå
  • har utvecklat en väldig blick för små justeringar i ryttarens sits som gör stor skillnad för hästen och ridningen

Angående säkerhet
Jag har sett, och varit med om, väldigt många olyckor inom hästvärlden. De flesta onödiga. Säkerhet får aldrig i första hand handla om utrustning. Det handlar om kunskap om hur hästen fungerar, hästens språk och behov. Att kunna läsa av hästen, se som hästen, förutse hur hästen kan tänkas bete sig i olika situationer. Inse att hästen är ett flyktdjur, i mycket stort behov av en flock, och att vi som kallar oss hästmänniskor, ska anpassa oss till hästen, inte tvärtom. Energin måste läggas på kunskapen, därtill ska vi lägga till utrustning som hjälm, väst mm.
Jag försöker föregå med gott exempel i hanteringen av hästarna, att läsa av hästarna och lära ut det, att tala för att hästen ska ges rätt sorts foder (dvs främst stråfoder inte en mängd mystiska preparat, pellets och socker/betfor,) ordentlig utevistelse med andra hästar, få Vara Häst. I dagsläget känns det som om allt färre förstår det här.  Hästarna hålls ensamma i minihagar där de står stilla och deprimerade med varma täcken (som kanske behövs eftersom de står still…).
Ingen klagar t ex på den som rider ut, ensam på nyinköpt häst, så länge den har hjälm och säkerhetsväst. För mig är det vansinne.  Kombination hjälptygel och skarpa bett där hästen dras ihop som i ett skruvstäd och blir hysterisk. Unghästar som inte får gå i rejäl hage och leka med andra hästar som sen exploderar under ryttare.
Men man klagar på att det finns bilder på  mig utan hjälm, där jag rider avrastad, harmonisk häst på hemmaplan, en häst som jag tillåts tävla i svårare klasser med hatt.  Vill ni veta var och hur de flesta olyckor sker, och med vilka hästar, så fråga mig eller de som gjort doktorsavhandlingar i ämnet. Klaga inte på Kyra Kyrklunds videor där hon rider utan hjälm, där hon föregår med utomordentlig hästkunskap.  Hon råkar inte ut för de olyckor andra gör, trots att de har hjälm och väst.
Underskatta inte era barn. De är inte dumma. De inser skillnaden mellan sina och Kyras kunskaper. Påstå inte att inte hon är ett gott föredöme.
En Äkta Hästmänniska känner att hästens dagsform är spänd, släpper därför ut den i hagen först, rider senare och longerar först. Sätter sen på hjälm och rider.