Megs ridtips

SINGLE_RIDTIPS.php

Synskadade på ridkurs

Jag har sagt det förut, jag vet! Det var det här med att blunda för att utveckla sin känslighet och balans. Tar du bort ett sinne så förstärks resten. Vi krånglar till det när vi kan balansera upp oss med blicken och tror att vi är raka och i balans fast vi ger hysteriskt med dubbla budskap till hästarna. Många klagar sen på hästen.  Att jag säger det igen beror på hur viktigt det är, och att jag måste berätta om en kurs nyligen.

Jag hade en grupp där de flesta var synskadade. En del gravt. Jo de tog själva hand om hästarna! De kände sig fram utmed stallväggen. De KÄNDE när de red och närmade sig en vägg. Lite problem med läktaren som inte var hel vägg. En radio i ett hörn fick vara på lite svagt. Jag fick lära mig att bestämma mig för var jag skulle stå, tala om det, och inte flytta mig utan att tala om.  Det var en fantastisk upplevelse. Glada, positiva, duktiga. (Och vi andra som klagar över en förkylning eller ett knä.) För som ni  som ridit för mig vet, så ber jag er ofta att blunda, känna efter när ni flyttar framdelen,  eller att hästen ger efter och höjer ryggmusklerna. Den här gruppen hade ju känslan där hela tiden.  Det lustiga var att även den som var ledsagare också hade en väldig känsla och utvecklades mycket snabbt. Hon var ju van att känna in vad andra kände, att vara ögon åt andra.

Det är flera veckor sen nu. Men sen dess har jag tänkt många tacksamma tankar över mitt liv.  Och dessutom: Hästarna märkte av det. De ställde upp, och de kände sig värderade – mer än vanligt.

Dagens ordspråk:

”Insanity is doing the same thing over and over again and expecting different results.”      Albert Einstein

Tyvärr är det väl lätt att i alla sammanhang gå på den niten, att envisas med att göra likadant igen fast det inte brukar fungera.  Om din inställning när det inte fungerar när du rider, är att hästen inte förstår, och du då försöker förklara på ett annat sätt, så tillhör du den grupp som utvecklas snabbast.

Meg